Pelle Holm om idén bakom Bollis

Vad var det som gjorde att Bollis skapades? Här berättar grundaren Pelle Holm om drivkraften att ge barn som ville spela fotboll tillgång till organiserad idrott.

Bollis började med en idé som sedan starten vuxit till en verksamhet i flera kommuner.
Här beskriver Pelle Holm med egna ord hur allt tog sin början:
"Min drivkraft till att skapa Bollis var att jag såg att barnen i våra socioekonomiskt svaga områden ville spela fotboll på fritiden, men att de flesta inte hade möjlighet att vara med i en förening. Att ge barnen i områdena möjlighet att genom lagidrottens metod få tillgång till organiserad idrott, social utveckling, rörelseglädje och gemenskap.
År 2014 tog jag kontakt med Thomas Westerberg, som utvecklade Bollismetoden – en metod där organiserad idrott möter social utveckling. Bollis startade initialt som ett projekt 2015, med IFK Norrköping och IF Sylvia som drivande aktörer, riktat till barn vid skolorna i Marielund.
Redan efter ett halvår uttryckte Norrköpings kommun en tydlig vilja att utöka verksamheten till Hageby och Navestad. Året därpå startade Bollis i Hageby, och parallellt var vi med och påverkade etableringen av en konstgräsplan i Navestad. När planen stod klar kunde vi även starta Bollis i Navestad.
År 2017 tog vi nästa steg och grundade vår ideella förening Bollklubben Tillsammans, som sedan dess drivit Bollis.
När jag blickar tillbaka på alla år har det alltid varit en glädje att komma ut till verksamheten och möta den gemenskap och rörelseglädje som präglar Bollis. Särskilt värdefullt är det att idag se tidigare deltagare, som varit med i Bollis under många år, växa fram som några av våra mest engagerade och skickliga ledare."

‍

‍

Pelle är grundare av Bollis och föreningen Bollklubben Tillsammans han har en gedigen bakgrund inom näringslivet och inom Elitfotbollen som styrelseledamot och ordförande i IFK Norrköping.
‍

Introduktion

Att skapa och formatera ett nyhetsinlägg går till på ungefär på samma sätt som när du skriver ett mail eller word-dokument.

Hej

Text

Paragrafer

När man skriver en text helt vanligt kallas för paragrafer.

Kursivtext

För att göra en text kursiv markerar du texten och klickar på I-ikonen. Det går även bra att använda kortkommandot "Ctrl+I" eller "Cmd+I" beroende på vilket operativsystem du använder.

Fet Text

För att göra en text fet markerar du texten och klickar på B-ikonen. Det går även bra att använda kortkommandot "Ctrl+B" eller "Cmd+I" beroende på vilket operativsystem du använder.

Textlänkar

För att skapa en textlänk markerar du texten, klickar på länk-ikonen och klistrar in url:n som du vill länka till. För att länken ska öppnas i en ny flik klickar du på kugghjulet bredvid din url och väljer "open in a new tab".

‍

Rubriker

För att skapa en rubrik dubbelklickar du på ett textelement och väljer någon av taggarna H1-H6. Siffran efter H:et bestämmer rubrikens hierarki på hemsidan och hjälper webbläsaren att sortera hemsidans innehåll, detta är viktigt för att öka artikelns sökvärde samt tillgänglighetsanpassning.

H1 (bör ej användas)

H1 benämner den aktuella sidans huvudsakliga syfte och är den rubriken som har högst prioritet för webbläsaren. En bra webbsida har bara en H1-rubrik och eftersom artikelns titel redan har H1-taggen behöver vi inte använda den när vi skriver artikeln.

H2, H3 & H4

De rubrikerna som vi främst vill använda när vi skapar en artikel är H2, H3 & H4. De har alla olika storlekar och tillskillnad från H1 kan vi använda H2, H3 & H4 hur många gånger som helst.

  • H2 är den största rubriken och är 1.77 gånger så stor som den vanliga brödtexten.
  • H3 är den näst största rubriken och är 1.33 gånger så stor som den vanliga brödtexten.
  • H4 är lika stor som brödtexten men är tjockare och har en större marginal nedanför sig.

H5 & H6

I de absolut flesta fallen räcker H2, H3 & H4 gott och väl men i vissa specifika fall kan vi vilja använda en rubrik som är ännu mindre då är H5 eller H6 ett bra alternativ.

  • H5 är exakt lika stor och tjock som brödtexten men har en större marginal nedanför sig.
  • H6 är den mista rubriken och är 0.75 gånger så stor som brödtexten.

‍

Listor

Om du vill inkludera en lista i din artikel kan du antingen göra den numrerad eller onumrerad.

För att infoga en lista gör du en ny rad och klickar på +-ikonen till vänster om texten och väljer någon av de två listikonerna längst till höger.

Onumrerade Listor

  • Det här är en onumrerad lista.
  • Punkterna i en onumrerad lista fungerar precis som i vanlig textredigerare och kan innehålla flera rader text.
  • Eller bara använda en textrad.
  • Det går jättebra att både använda sig av fetstil, kursivtext och textlänkar när du skapar en punktlista.

Numrerade Listor

  1. Det här är en numrerad lista.
  2. Numrerade listor fungerar på exakt samma sätt som de onumrerade listorna förutom att innehållet nu rangordnas.
  3. Det går att skifta mellan de olika listorna genom att markera en del av listtexten och välja någon av de två list-ikonerna.

‍

Media

Bilder

"Full Width" sträcker sig över hela artikelns bredd.

Video

Annan Media

Länka till annan media

Bädda in egen kod

‍

Relaterade Filer

Läs Mer

Intervju med Nellie som är ledare i Bollis

17.6.26
Alla

Sommarlovsaktiviteter

9.6.26
Alla
Bollis avslutningen 2024

Vi blickar tillbaka på en fin Bollissäsong

24.6.24
Alla
Global